Hur ser forskningsläget ut? När det gäller tyger som består av 100 % bomull eller polyester finns det metoder för att återvinna och producera en högkvalitativ råvara. Men, de flesta tyger är blandmaterial och där finns det idag ingen metod att separera och återvinna. De metoder som det idag forskas på är antingen mekaniska eller kemiska.

De kemiska förvandlar t ex bomulls- och polyesterfibrer till cellulosa. Av cellulosan kan man sedan t ex tillverka lyocell eller viskos.

De mekaniska separerar fibrerna och ger samma material som i ursprungsprodukten.

Men, ännu är inte metoderna testade och använda i en industriell verklighet. Projektet vill bidra till att forskningen förverkligas i praktisk handling, att vi verkligen kan gå från tyg till tyg.

 

Återvinningstrappans olika steg

Först lite mer om själva återvinningsprocessen:

• Resursmässigt är det bästa att minimera, dvs köpa så lite som möjligt och använda så resurseffektivt som möjligt.
• Näst bäst är återanvändning, dvs att använda en eller flera gånger. Men förr eller senare ställs ju frågan vad man gör med det som är uttjänt.
• Därefter kommer återvinning, dvs att använda en produkts material som råvara vid nyproduktion. Det är det som händer när vi lämnar in våra flaskor och tidningar i återvinningsstationerna – de blir nya tidningar eller flaskor. Ofta tappar material i kvalitet under den processen, de nedgraderas och blir till sekunda material som måste blandas med jungfruligt material för att behålla kvaliteten.
• Nästa steg är energiåtervinning, vilket betyder att materialet bränns, ofta blir det då till fjärrvärme. Generellt brukar man säga att man får ut ca 10 % av den nedlagda energin i materialet/produkten.
• Sist kommer deponi, dvs att man lägger materialet på ”sophög”. Det gör man när det handlar om ämnen som är farliga om de kommer ut i vatten- eller luftflöden och där det inte finns någon känd teknik för återvinning. Det gäller t ex batterier och kärnkraftsavfall.

 

Dagens textilåtervinning

Och vad händer med textilier idag? Ungefär 25% kastas, dvs energiåtervinns.

En mindre del återanvänds eller går till bistånd. En del fyller garderober eller källare/vindar och kommer långsiktigt förmodligen att energiåtervinnas.

En del av fr a yrkeskläder blir till isolering, vägfyllning etc, dvs en sorts återvinning där inte tyg blir tyg utan något annat.

 

Fokus på yrkeskläder

Projektet kommer att fokusera på yrkeskläder i blandningen bomull/polyester. Där finns det stora materialströmmar med samma sammansättning och köpare som upphandlar stora kvantiteter.

Det finns också ett starkt kundintresse för att bli en del av en sluten, hållbar kedja. Det kan handla om egna policies, kunders policies, krav från huvudmän eller bara en frustration över sopberget!

 

Vilka mål har då Sverige för textilier?

Förslag till etappmål (Naturvårdsverket)

År 2020 är kretsloppen för textilier så långt som möjligt resurseffektiva och fria från farliga ämnen.

• Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem som säkrar att textilier i första hand återanvänds.
• År 2020 återanvänds 40 % av de textilier som satts på marknaden.
• År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier.
• Senast 2020 underlättas kretsloppet för textilier av att särskilt farliga ämnen och andra ämnen med oönskade egenskaper inte förekommer i nyproducerade textilier.

Sverige har alltså knappt fem år på sig för att finna metoder för materialåtervinning av textilier.

 

Forskning mm

Det forskas mycket i textilbranschen. Då handlar det ofta om att ta fram nya material utifrån komfort och utseende. Men få ställer sig frågan om hur de materialen sedan ska kunna återvinnas.

De konsumentföretag som idag arbetar med någon form av återvinning satsar fr a på att återanvända plaggen. Det gäller företag som Filippa K, H&M m fl. Förr eller senare kommer de återanvända plaggen att slängas och därmed brännas (energiåtervinnas).

Andra företag som Nudie Jeans återanvänder materialet till produkter som mattor, men även nya jeans, eftersom det handlar om 100 % bomull. Fjällräven säljer plagg av återvunnen polyester. Polyester som alltså tillverkats av återvunnen polyester i en kemisk process.

Många pågående återvinningsprojekt fokuserar på sorteringsproblematiken eftersom plaggen består av så många olika materialblandningar att de är omöjliga att fraktionera.

Problemet ska lösas när det redan uppstått istället för att man bygger in återvinningen redan i designfasen.

 

Två metoder – kemisk eller mekanisk

Det finns alltså idag två möjliga metoder för att fraktionera blandmaterial.

Det är den kemiska och den mekaniska.

1. Den kemiska metoden förvandlar cellulosabaserade material såsom bomull och viskos till ny cellulosa. Forskare från KTH ligger bakom en teknik där man inom företaget Re:newcell lyckats göra cellulosa av 100 % bomullsfiber. Cellulosa som sedan kan användas i tillverkningen av nya textilier med höga miljövärden. Maskinell kunskap och utrustning finns inom cellulosaindustrin för en sådan produktion. Nedgången i papperstillverkningen gör också att man är intresserad av att utveckla nya affärsmöjligheter. Här kommer vi att samarbeta med KTH, Chalmers och företag inom cellulosaindustrin.
2. Den mekaniska metoden kommer sannolikt innebära att man tar hänsyn till spinntekniken när trådarna spinns för att senare kunna separera dem. Detta är något som kommer analyseras och utforskas hos de universitet som är framgångsrika inom maskinteknik som Linköpings universitet och Mittuniversitetet i Östersund/Sundsvall.

 

Vad är framgångsrika forskningsresultat?

I det pågående forskningsarbetet har vi flera kriterier och utgångspunkter.
Varje materialmix bör bedömas utifrån följande kriterier:

• kvalitet: kan kombinationen uppgraderas/nedgraderas/korsgraderas i nästa steg?
• infrastruktur: finns utrustning och metoder för att återvinna?
• energi: hur mycket används vid respektive metod?
• ekonomi: är det ekonomiskt hållbart att återvinna eller är det enklare att tillverka jungfruligt material?
• process:
  •  vilken metod används – kemisk/mekanisk?
  •  kan materialen komposteras?
  •  påverkar processen miljön negativt?