Upp till 28 000 liter vatten, 0,5-1,0 kg kemikalier, förgiftade vattendrag, höga CO2- utsläpp bara för att tillverka 1 kilo bomull. Som räcker till 5-6 t-shirts. Dessutom kastas 72 000 ton textilier per år i soporna bara i Sverige. Sopor som förbränns.

Är det hållbart? Är det ett sund användande av jordens resurser? Tänk om man istället kunde förvandla ditt gamla lakan till en ny duk? Eller om din favorittröja kunde bli läkarrock! Är det möjligt?

 

Gifter och utsläpp

Textilindustrin är en bransch som ofta levt i skymundan bakom andra CO2- krävande branscher trots att den förorsakar såväl stora utsläpp och förgiftade vattendrag som hälsoproblem bland arbetarna. Produktionen av tyg är inte hållbar – på flera sätt.
Konventionell bomullsodling kräver alltså stora mängder av vatten och gifter (pesticider). Polyester och andra syntetmaterial är baserade på petroleum och är en del av världens fossilberoende. Arbetsförhållandena är ofta usla och priserna pressas för att öka konsumtionen.

 

Återanvändning/återvinning

När textilierna använts färdigt går delar till återbruk, välgörenhet och återvinning till bl a trasmattor, isolering mm. Men det mesta bränns så småningom upp. Varför? De flesta tyger är blandmaterial och det finns idag ingen metod att materialåtervinna dem, att sluta materialcyklerna.
Materialvalet kommer in sent i designprocessen och utgår inte från återvinning i nästa led. Det finns heller inget producentansvar som ställer krav på att textilier ska återvinnas som man gör med papper, plast eller glas. Istället jobbar branschen vidare – som om jordens resurser vore oändliga och det inte fanns någon morgondag. Det vill vi ändra på. Vi vill gå från en linjär till en sluten process! Kort sagt, vi vill hitta tekniken så att din gamla tröja kan förvandlas till ett örngott eller en handduk istället för att brännas.

 

Vad vill projektet Tyg till Tyg?

Så vilken är målsättningen med projektet? Vi vill hitta metoder att både förändra designprocessen så att materialvalet ligger tidigt i processen. Vi vill också inspirera designers att ställa frågor som ”Vad händer sen – vad händer med den framtagna produkten i sin helhet och/eller dess delar efter användning?”, ”Kan allt eller bara delar återvinnas?” och ”Hur kan jag minimera avfallet utan att ge avkall på form och funktion?” Vi vill bidra till kreativitet i branschen och förena det med en hållbar livscykel. Vi har sedan tidigare utvecklat det verktyg vi kallar Återvinningsnyckeln. Ett levande verktyg som förändras i och med mer forskning och utveckling. Vi kommer också att samarbeta med de forskare som arbetar med fraktionering av textilier i blandmaterial. Vi har både svenska och internationella kontakter som alla vill hitta användbara metoder. Problematiken är internationell, så en innovation av detta slag skulle kunna få enorm genomslagskraft även globalt.

 

Fokus på yrkeskläder, 50/50

Vi fokuserar på materialåtervinning av yrkeskläder inom service- och hälsosektorn. De är i huvudsak tillverkade av två material; bomull och polyester. Dessutom går dessa textilier knappast att återanvända som det ser ut idag, utan tillverkas och slängs i stora mängder. Upphandlingen från kommuner, landsting och privata aktörer gäller stora, ofta enhetliga materialkompositioner, vilket kommer göra stor skillnad om vi lyckas.

Vad gör andra aktörer? Många ser naturligtvis problemen med förgiftade miljöer, resursslöseri och sopberg av uttjänta tyger. Men, de flesta söker lösningar när problemet redan uppstått. D v s vad kan man göra med sopberget? Vi ställer istället frågan: Hur kan vi göra för att det inte ska uppstå ett sopberg? Vi vill gå från en linjär till en sluten process!